Global ekonomi har skrivits för dem som vill läsa en lättfattlig populärvetenskaplig introduktion till samhällsekonomi och politisk ekonomi. Ekonomisk teori används för att studera erfarenheter från många länder och hur det globala ekonomiska systemet fungerar. Det betyder att många dimensioner finns med:
• De nationella institutionerna som avgör hur enskilda länder klarar utmaningarna från globaliseringen. Det handlar om ekonomiska, politiska, finansiella och makroekonomiska dimensioner.
• De internationella institutionerna som avgör hur länder kan eller inte kan dra nytta av utbyte med omvärlden. Det handlar både om handel med varor och tjänster och hur det globala finansiella systemet fungerar.
• De institutionella och långsiktiga dimensionerna, som är så viktiga för att förstå hur länderna påverkats av de samhällsinstitutioner som vuxit fram under lång tid, åtminstone sedan Columbus »upptäckte« Amerika och den europeiska kolonialismen tog sin början.
• I denna nya upplaga ges en utförlig uppdatering av finanskrisen som började 2008 i USA, spreds till många länder och under 2010/2011 utvecklades till en skuldkris i Europa. I flera av bokens kapitel beskrivs konsekvenserna av krisen, vilka åtgärder som myndigheterna vidtog och hur den kan analyseras i en makroekonomisk modell. I ett särskilt kapitel analyseras dessutom den globala bakgrunden till krisen och de obalanser som uppstod innan krisen bröt ut på allvar.
• I den nya upplagan beskrivs också mer systematiskt utvecklingen i Sverige i relation till andra länder på en mängd områden. I kapitlet om arbetsmarknaden beskrivs t.ex. det svenska jobbskatteavdraget och dess konsekvenser för arbetslösheten.
• Dessutom analyseras nya forskningsresultat om hur stat och marknad kompletterar varandra genom att statlig fiskal och legal kapacitet gynnar ekonomisk utveckling. Det handlar om statens möjlighet att få in skatter som finansierar viktig infrastruktur, utbildning och hälsovård samt om hur väl lagarna underlättar en säker överföring av äganderätter.
• Till detta kommer nya forskningsrön om hur välfärd kan mätas. Tanken är att mått på livslängd, arbetstid och ojämlikhet ger ett bidrag till landets välfärd utöver den konsumtion som bnp per invånare möjliggör.
• Utvecklingen i BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) beskrivs också och en analys görs av hur jordens resurser påverkas när inkomsterna stiger globalt.
• Dessutom fördjupas analysen av den globala ojämlikheten. Mått på hur ojämlikheten har utvecklats inom länder och mellan länder har uppdaterats och de fallgropar som finns i tolkningen kartläggs.
• Analysen av hur demokrati, diktatur, konflikter och krig påverkar ekonomin har också beaktat ny forskning.
• Det empiriska underlaget till flertalet kapitel är uppdaterat. Det gäller allt ifrån hur levnadsförhållandena i den indiska byn Palanpur har förändrats under det senaste decenniet till genusgapens förändring, de globala koldioxidutsläppens fördelning mellan länder och hur finanskrisen bromsat upp handel och finansiella flöden i världsekonomin.
• Genusfrågorna uppmärksammas i ett särskilt kapitel, eftersom de spelar en central roll för att länder ska komma in i en god cirkel. Därmed ger boken ett betydligt bredare perspektiv än traditionella läroböcker i nationalekonomi.
Den är också skriven utan användning av komplicerade matematiska formler för att underlätta förståelsen av ekonomisk vetenskap i en bred krets av samhällsintresserade medborgare.
Många av de frågor som analyseras är inte nya. Redan de klassiska nationalekonomerna intresserade sig för samhällets institutioner i ett brett internationellt perspektiv. I ett antal ekonomporträtt, från Adam Smith och Karl Marx till John Maynard Keynes, Ester Boserup, Elinor Ostrom och Gunnar Myrdal, beskrivs några av de viktigaste ekonomerna och deras livsverk.
Efter dessa ekonomers insatser har dock ekonomiämnet utvecklats på många sätt. Därför är boken också kryddad med ett antal faktarutor som fördjupar bilden av modernt ekonomiskt tänkande.
Nedan följer först en kortfattad innehållsförteckning och ett introduktionskapitel. Samtliga kapitel kan utgöra stommen i en grundkurs i samhällsekonomi och politisk ekonomi med global inriktning. Det är också möjligt att använda bokens kapitel i kortare kurser, t.ex. på följande sätt:
Finansiell ekonomi: kapitel 7–10 och 17–19
Makroekonomi: kapitel 5, 11–15 och 18
Internationell ekonomi: kapitel 16–19
Institutionell ekonomi och ekonomisk tillväxt: kapitel 6 och 20–25
Finansiella kriser: kapitel 7, 13–19 och 25
I slutet av boken finns detaljerad innehållsförteckning, instuderingsuppgifter som kan underlätta läsningen och diskussionen av innehållet samt en ordlista. Innehållet i flera kapitel baseras på föredrag som jag hållit på Sveriges riksbank, Bank of England, ECB, State Bank of Vietnam och People’s Bank of China och jag är tacksam för synpunkter från deltagare på dessa centralbankskurser.
Jag vill också rikta ett varmt tack till Jørgen Elmeskov, Harry Flam, Joakim Persson och Hans Rosling som gett synpunkter på olika kapitel i denna andra upplaga. Kvarvarande fel och brister är dock helt och hållet mitt eget ansvar. De synpunkter som framförs i boken är min egen uppfattning och kan inte tas som uttryck för Riksbankens syn i berörda frågor. Ett varmt tack också till förlagsredaktör Barbro Andersson och formgivare Patrik Sundström.
Min hustru Adrienne och våra barn Elias, Daniel och Jessica har betytt mer för tillkomsten av Global ekonomi än några andra och detta arbete tillägnas min familj.