{"id":11,"date":"2015-01-22T22:49:58","date_gmt":"2015-01-22T22:49:58","guid":{"rendered":"http:\/\/globalekonomi.se\/?page_id=11"},"modified":"2015-01-25T17:44:05","modified_gmt":"2015-01-25T17:44:05","slug":"forord","status":"publish","type":"page","link":"http:\/\/globalekonomi.se\/?page_id=11","title":{"rendered":"F\u00f6rord"},"content":{"rendered":"<p>Global ekonomi har skrivits f\u00f6r dem som vill l\u00e4sa en l\u00e4ttfattlig popul\u00e4rvetenskaplig introduktion till samh\u00e4llsekonomi och politisk ekonomi. Ekonomisk teori anv\u00e4nds f\u00f6r att studera erfarenheter fr\u00e5n m\u00e5nga l\u00e4nder och hur det globala ekonomiska\u00a0systemet fungerar. Det betyder att m\u00e5nga dimensioner finns med:<\/p>\n<p>\u2022 De nationella institutionerna som avg\u00f6r hur enskilda l\u00e4nder klarar utmaningarna\u00a0fr\u00e5n globaliseringen. Det handlar om ekonomiska, politiska, finansiella och\u00a0makroekonomiska dimensioner.<\/p>\n<p>\u2022 De internationella institutionerna som avg\u00f6r hur l\u00e4nder kan eller inte kan dra\u00a0nytta av utbyte med omv\u00e4rlden. Det handlar b\u00e5de om handel med varor och\u00a0tj\u00e4nster och hur det globala finansiella systemet fungerar.<\/p>\n<p>\u2022 De institutionella och l\u00e5ngsiktiga dimensionerna, som \u00e4r s\u00e5 viktiga f\u00f6r att\u00a0f\u00f6rst\u00e5 hur l\u00e4nderna p\u00e5verkats av de samh\u00e4llsinstitutioner som vuxit fram under\u00a0l\u00e5ng tid, \u00e5tminstone sedan Columbus \u00bbuppt\u00e4ckte\u00ab Amerika och den europeiska\u00a0kolonialismen tog sin b\u00f6rjan.<\/p>\n<p>\u2022 I denna nya upplaga ges en utf\u00f6rlig uppdatering av finanskrisen som b\u00f6rjade\u00a02008 i USA, spreds till m\u00e5nga l\u00e4nder och under 2010\/2011 utvecklades till en\u00a0skuldkris i Europa. I flera av bokens kapitel beskrivs konsekvenserna av krisen,\u00a0vilka \u00e5tg\u00e4rder som myndigheterna vidtog och hur den kan analyseras i en\u00a0makroekonomisk modell. I ett s\u00e4rskilt kapitel analyseras dessutom den globala\u00a0bakgrunden till krisen och de obalanser som uppstod innan krisen br\u00f6t ut p\u00e5 allvar.<\/p>\n<p>\u2022 I den nya upplagan beskrivs ocks\u00e5 mer systematiskt utvecklingen i Sverige i\u00a0relation till andra l\u00e4nder p\u00e5 en m\u00e4ngd omr\u00e5den. I kapitlet om arbetsmarknaden\u00a0beskrivs t.ex. det svenska jobbskatteavdraget och dess konsekvenser\u00a0f\u00f6r arbetsl\u00f6sheten.<\/p>\n<p>\u2022 Dessutom analyseras nya forskningsresultat om hur stat och marknad\u00a0kompletterar varandra genom att statlig fiskal och legal kapacitet gynnar\u00a0ekonomisk utveckling. Det handlar om statens m\u00f6jlighet att f\u00e5 in skatter som\u00a0finansierar viktig infrastruktur, utbildning och h\u00e4lsov\u00e5rd samt om hur v\u00e4l lagarna\u00a0underl\u00e4ttar en s\u00e4ker \u00f6verf\u00f6ring av \u00e4gander\u00e4tter.<\/p>\n<p>\u2022 Till detta kommer nya forskningsr\u00f6n om hur v\u00e4lf\u00e4rd kan m\u00e4tas. Tanken \u00e4r att\u00a0m\u00e5tt p\u00e5 livsl\u00e4ngd, arbetstid och oj\u00e4mlikhet ger ett bidrag till landets v\u00e4lf\u00e4rd\u00a0ut\u00f6ver den konsumtion som bnp per inv\u00e5nare m\u00f6jligg\u00f6r.<\/p>\n<p>\u2022 Utvecklingen i BRIC-l\u00e4nderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) beskrivs\u00a0ocks\u00e5 och en analys g\u00f6rs av hur jordens resurser p\u00e5verkas n\u00e4r inkomsterna\u00a0stiger globalt.<\/p>\n<p>\u2022 Dessutom f\u00f6rdjupas analysen av den globala oj\u00e4mlikheten. M\u00e5tt p\u00e5 hur\u00a0oj\u00e4mlikheten har utvecklats inom l\u00e4nder och mellan l\u00e4nder har uppdaterats och\u00a0de fallgropar som finns i tolkningen kartl\u00e4ggs.<\/p>\n<p>\u2022 Analysen av hur demokrati, diktatur, konflikter och krig p\u00e5verkar ekonomin har\u00a0ocks\u00e5 beaktat ny forskning.<\/p>\n<p>\u2022 Det empiriska underlaget till flertalet kapitel \u00e4r uppdaterat. Det g\u00e4ller allt ifr\u00e5n hur levnadsf\u00f6rh\u00e5llandena i den indiska byn Palanpur har f\u00f6r\u00e4ndrats under det\u00a0senaste decenniet till genusgapens f\u00f6r\u00e4ndring, de globala koldioxidutsl\u00e4ppens\u00a0f\u00f6rdelning mellan l\u00e4nder och hur finanskrisen bromsat upp handel och finansiella\u00a0fl\u00f6den i v\u00e4rldsekonomin.<\/p>\n<p>\u2022 Genusfr\u00e5gorna uppm\u00e4rksammas i ett s\u00e4rskilt kapitel, eftersom de spelar en central\u00a0roll f\u00f6r att l\u00e4nder ska komma in i en god cirkel. D\u00e4rmed ger boken ett betydligt\u00a0bredare perspektiv \u00e4n traditionella l\u00e4rob\u00f6cker i nationalekonomi.<\/p>\n<p>Den \u00e4r ocks\u00e5 skriven utan anv\u00e4ndning av komplicerade matematiska formler f\u00f6r att underl\u00e4tta\u00a0f\u00f6rst\u00e5elsen av ekonomisk vetenskap i en bred krets av samh\u00e4llsintresserade\u00a0medborgare.<\/p>\n<p>M\u00e5nga av de fr\u00e5gor som analyseras \u00e4r inte nya. Redan de klassiska\u00a0nationalekonomerna intresserade sig f\u00f6r samh\u00e4llets institutioner i ett brett\u00a0internationellt perspektiv. I ett antal ekonomportr\u00e4tt, fr\u00e5n Adam Smith och Karl Marx\u00a0till John Maynard Keynes, Ester Boserup, Elinor Ostrom och Gunnar Myrdal, beskrivs\u00a0n\u00e5gra av de viktigaste ekonomerna och deras livsverk.<\/p>\n<p>Efter dessa ekonomers insatser har dock ekonomi\u00e4mnet utvecklats p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt.\u00a0D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r boken ocks\u00e5 kryddad med ett antal faktarutor som f\u00f6rdjupar bilden av\u00a0modernt ekonomiskt t\u00e4nkande.<\/p>\n<p>Nedan f\u00f6ljer f\u00f6rst en kortfattad inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning\u00a0och ett introduktionskapitel. Samtliga kapitel kan utg\u00f6ra stommen i en grundkurs i\u00a0samh\u00e4llsekonomi och politisk ekonomi med global inriktning. Det \u00e4r ocks\u00e5 m\u00f6jligt att\u00a0anv\u00e4nda bokens kapitel i kortare kurser, t.ex. p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt:<\/p>\n<p>Finansiell ekonomi: kapitel 7\u201310 och 17\u201319<\/p>\n<p>Makroekonomi: kapitel 5, 11\u201315 och 18<\/p>\n<p>Internationell ekonomi: kapitel 16\u201319<\/p>\n<p>Institutionell ekonomi och ekonomisk tillv\u00e4xt: kapitel 6 och 20\u201325<\/p>\n<p>Finansiella kriser: kapitel 7, 13\u201319 och 25<\/p>\n<p>I slutet av boken finns detaljerad inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning, instuderingsuppgifter som kan\u00a0underl\u00e4tta l\u00e4sningen och diskussionen av inneh\u00e5llet samt en ordlista. Inneh\u00e5llet i flera\u00a0kapitel baseras p\u00e5 f\u00f6redrag som jag h\u00e5llit p\u00e5 Sveriges riksbank, Bank of England, ECB,\u00a0State Bank of Vietnam och People\u2019s Bank of China och jag \u00e4r tacksam f\u00f6r synpunkter\u00a0fr\u00e5n deltagare p\u00e5 dessa centralbankskurser.<\/p>\n<p>Jag vill ocks\u00e5 rikta ett varmt tack till J\u00f8rgen Elmeskov, Harry Flam, Joakim Persson\u00a0och Hans Rosling som gett synpunkter p\u00e5 olika kapitel i denna andra upplaga.\u00a0Kvarvarande fel och brister \u00e4r dock helt och h\u00e5llet mitt eget ansvar. De synpunkter\u00a0som framf\u00f6rs i boken \u00e4r min egen uppfattning och kan inte tas som uttryck f\u00f6r\u00a0Riksbankens syn i ber\u00f6rda fr\u00e5gor. Ett varmt tack ocks\u00e5 till f\u00f6rlagsredakt\u00f6r Barbro\u00a0Andersson och formgivare Patrik Sundstr\u00f6m.<\/p>\n<p>Min hustru Adrienne och v\u00e5ra barn Elias, Daniel och Jessica har betytt mer f\u00f6r tillkomsten\u00a0av Global ekonomi \u00e4n n\u00e5gra andra och detta arbete till\u00e4gnas min familj.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Global ekonomi har skrivits f\u00f6r dem som vill l\u00e4sa en l\u00e4ttfattlig popul\u00e4rvetenskaplig introduktion till samh\u00e4llsekonomi och politisk ekonomi. Ekonomisk teori anv\u00e4nds f\u00f6r att studera erfarenheter fr\u00e5n m\u00e5nga l\u00e4nder och hur det globala ekonomiska\u00a0systemet fungerar. Det betyder att m\u00e5nga dimensioner finns<span class=\"ellipsis\">&hellip;<\/span><\/p>\n<div class=\"read-more\"><a href=\"http:\/\/globalekonomi.se\/?page_id=11\">Read more &#8250;<\/a><\/div>\n<p><!-- end of .read-more --><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":14,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"full-width-page.php","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/globalekonomi.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/11"}],"collection":[{"href":"http:\/\/globalekonomi.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"http:\/\/globalekonomi.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/globalekonomi.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/globalekonomi.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=11"}],"version-history":[{"count":3,"href":"http:\/\/globalekonomi.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/11\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":41,"href":"http:\/\/globalekonomi.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/11\/revisions\/41"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/globalekonomi.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/14"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/globalekonomi.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=11"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}